Är att jag inte längre skulle vara lat. Tänk vilka stordåd jag skulle kunna uträtta varje kväll om jag bara iddes.
Men nej. Lathet är min livslott och ni kommer därmed aldrig få uppleva några stordåd från mitt håll. Önskar att jag kunde säga att jag lägger min energi på bloggandet istället, men det gör jag ju uppenbarligen inte. Ännu hellre önskar jag att jag kunde lägga energin på bokskrivandet, men... ni vet vad som komma skall va? Självklart gör jag inte det heller.
Istället planerar jag och drömmer. Istället för att göra. Jag blir galen på att jag är en drömmare och planerare, istället för en görare. Alltså, det är ju inte så att våra planer aldrig blir genomförda, men ändå. Av 10 idéer genomför jag 2-3 stycken. Av 20 uppslag blir det något av kanske 2?
Jag tror inte att man kan ändra sin personlighet. Jag tror att man kan försöka, och kanske lyckas, bete sig annorlunda, men det är alltid en ansträngning och inte en ändring av den man är. Eller som Noa säger: man kan aldrig gömma sig själv.
Alltså har de som föds energiska, effektiva och rastlösa en fördel gentemot oss soffsittare. Jag vill bara påpeka det. Det är ju inte mitt fel att jag är född sån här!
2 kommentarer:
Lättja, det är min dödssynd också. Å andra sidan är jag väldigt tacksam för att jag slapp girighet. Giriga människor är det värsta jag vet.
Det var något avsnitt av Kropp och själ på P1, där de diskuterade falska budskap i självhjälpsböcker - falska eftersom de där böckerna verkar mena att man kan förändra sig själv, och så är det tydligen inte alls. De hänvisade till någon forskning som sa att typ 90% av ens personlighet var genetisk. Eller nåt sånt.
Skicka en kommentar