Igår kväll insåg jag och min man att vi kanske måste skiljas. Eller, jag insåg det. Det finns frågor man kan kompromissa om och det finns frågor man inte kan kompromissa om, ni vet? Ibland handlar det om rena principer och moraliska värdegrunder.
För att tala klarspråk: han tycker att de gröna vingummina är godast?! ALLA vet ju att ordningen är så här:
Svart
Röd
Vit
Grön
Gul/Orange som är lika äckliga.
Jag förstår inte riktigt att jag delar säng med denna man? Att jag har fött tre av hans barn?
Allt är bara svart och dystert nu.
9 kommentarer:
Ta mig tusan, vi är HELT överens. De svarta är Marit Björgen-överlägsna i påsen.
AGREED. jag tycker f ö att allt godis som är gult är äckligt.
Usch, svarta vingummin kan jag inte äta, de ger jag till min man... Bäst är röd och vit!
Fel, fel, fel! Det är inte en anledning till skilsmässa att man föredrar olika godis i påsen! Tvärtom är det mycket större anledning om den man är gift med äter upp ens egna favoriter! Detta betyder ju bara att du får fler av de du föredrar! (Ur ditt egoistiska perspektiv hade det varit ännu bättre om han föredrog de gula och orange!)
(Rent personligt skulle jag väl iofs tycka att bara hemköpandet av vingummi är ett skäl till skilsmässa eftersom det är ett fullständigt onödigt godis, men jag har lärt mig att jag inte gillar godis i någon högre grad och därför inte har någon talan i den saken)
Ja, jag instämmer helt med JsN! Han får käka upp de gröna (och så kan du säkert övertala honom om att de gula och brandgula är JÄTTEGODA).
Believe me. Jag tillbringade mina barna- och ungdomsår med någon (mamma) som har precis samma godissmak som jag. Det är INTE kul.
Ellen, jag kan ta dina vingummi i färgerna gul och orange. De är helt klart godast. Du kan få mina svarta.
Vita och röda är goda. De andra är äckliga (vilket förstås inte innebär att jag inte äter dem - det är ju godis).
Vingummi är äckligt. Allt gult godis utom skumbananer och vissa jellybeansmaker är äckligt. Men ja, man ska gifta sig med någon som gillar nästan samma sak, men ändå inte. Någon som äter det man själv lämnar och ratar. Min unge gillar bilar och vi köper ofta en påse på lördagen. Hon får välja vilka hon vill, utom de salta. I vår familj uppmuntras man att, tänka själv och gå sin egen väg, men det finns fan gränser, och en av.dem går där. Man får inte tycka om äckligt godis. Basta!
Skitbra att gilla olika, bästa hade ju varit om han bara gillade de orangea och gula :-)
Skicka en kommentar