Bröllopsfotografen

Sugen på en liten pastellkaramell? Gå och se Bröllopsfotografen! Ni vet, sagan om den långhåriga värmländska hårdrockaren Robin (Björn Starrin) som drar till den Kungliga Hufvudstaden med sin magiska kamera. Där träffar han en narr (Kjell Bergqvist), en ond konung (Johannes Brost), och en alldeles underbart söt liten prinsessa (Tuva Novotny). Beväpnad med sin magiska kamera tar han sig an det märkliga kungariket som den onda konungen styr med järnhand. Men vem kan man egentligen lita på? (Och hur mycket kan man egentligen illustrera klassproblematik med medvetet överdrivet polariserade bilder, innan det övergår till ren parodi på svensk films svårighet att hantera klassbegreppet?)

Ja, unt so weiter. Helt enkelt är det en film att se. Handlingen är så söt att vi kan strunta i de små detaljer som kanske kunde ha filats lite mer på. Som varför Robin förvandlas till Håkan Hellström bara genom att byta frisör. Kom stilkänslan med första klippet med saxen? Fotot är vackert och drömskt, så vi kan liksom köpa att castingen är lite väl perfekt. Johannes Brost som sliskig och dryg överklassgubbe? Kjell Bergqvist som avdankad, alkoholiserad skådis med storhetskomplex? Tuva Novotny som snett leende söt tjej med cool stil? Nåja, varenda saga ska ha sina stereotyper, så har det alltid varit och så ska det alltid vara. Björn Starrin bryter av fint.

Se! En fin liten saga i höstmörkret.