torsdag 4 februari 2010

Änglavakt.

Först bara en liten rubbning, sen en stor rörelse och till sist sladdade jag okontrollerbart runt på vägbanan, snurrade ett varv och sen över till andra sidan och in i snö, ner i diket. "Ska man böja ner huvudet eller räta på ryggen?" hann någon del av min hjärna tänka innan allt blev stilla igen och jag kunde titta upp och inse att jag hamnat i ett dike så fullt av snö att halva bilen fortfarande stod på vägen.

Där stod jag sen. Tyckte att det hade ju gått bra. Det här var ju ingen fara. Sen ringde jag efter maken och efter ett tag kom han och hjälpte mig upp ur diket med en viss assistans av två andra män. Enkelt och smärtfritt.

Sen började jag köra sakta sakta mot jobbet igen, och först då slog det mig vilken extrem tur jag hade haft. Vägen jag körde på är en stor 90-väg. Under tiden jag stod i diket och väntade passerade fyra bussar och tretton lastbilar. En oändlig mängd personbilar också, så klart. Om någon av dem hade varit på andra sidan vägen när jag snurrade runt runt utan någon som helst kontroll, då hade det inte bara varit en "nära ögat"-upplevelse. Då hade jag inte suttit här och skrivit just nu.

Väl framme på jobbet bröt jag ihop och nu sitter jag här och gäspar (chockreaktion?) och har mördande ont i huvudet efter en alldeles för dramatisk morgon.

Tänk om... tänk om inte...

Jag hade tur. En enorm tur.
Tack och lov.

6 kommentarer:

Malinka sa...

Åh hjälp du! Tur att du gick bra i alla fall.

(Ordverifieringen säger att du är "mopid". Vet inte om den menar att du är morbid som tänker så där, eller om den försöker föreslå moped som fortskaffningsmedel.)

Veronica sa...

Ja tack och lov att du hade en sån tur. Fy sjutton vilken läskig start på dagen. Inte konstigt att din knopp och kropp reagerar. Hoppas fortsatta dagen blir lugn för dig.

ak sa...

Usch gräsligt. Hur känner du dig nu?

Jenny sa...

Läskigt!
Vilken tur att allt gick bra. Kör försiktigt och låt oss hoppas att den förbannade snön försvinner snart.

Ellen sa...

Ja visst var det otäckt. Jag har mått dåligt hela dagen, men det känns bättre nu när jag är hemma. Mår dock dåligt över att tänka på att behöva ge mig ut på vägarna imorgon igen, men det är ju inget att göra åt.

Malin sa...

Skönt att allt gick bra. Vi råkade ut för samma i helgen. Totalt ängla vakt och inget möte.