torsdag 3 november 2011

Hej mörker!

Jag förstår inte varför alla säger "vad jobbigt det är när det blir mörkare på kvällarna"? Jag älskar det! Alltså: november är ju generellt en kass månad. Det är grått, visset, kalt och fult. Pissfult. Så varför skulle vi vilja glo på det?

När mörkret kommer blir det sammetssvart utanför. Det är varma glimtar från grannars fönster och glitter och ljus i stan. Det är stjärnor på himlen och månen och man ser inget av det fula och det vissna och pissiga. Bara mörker och så ljusglimtar.

Jag tycker det är det bästa med vintern. Att man kan kura skymning redan vid fyra. Stearinljus, brasor och filtar. Och så glitter när jag kommer in till stan.

10 kommentarer:

Tjockalocka sa...

Vilket innebär att jag bor i glitter!
Men ändå känner att mitt liv liksom halveras tidsmässigt under vinterhalvåret av precis samma anledning. Man går i ide klockan fem.

Anonym sa...

nej, november är en fin månad. Det är vackert och kalt och krispig luft och många nyanser av grått. Så trött på alla som klagar på november!

presens sa...

November är ju jättefin! Trädgården är så himla vacker.

Och mörker är trist. Det är döden att gå ut och gå med hunden. Jag är all for att det är mörkt vid läggdags, men måste det bli mörkt redan på eftermiddagen?

Ellen sa...

presens - men jag var ute på hundpromenad alldeles nyss och det är ju bara extra mysigt när det är kolsvart. Om man har sällskap dvs.

(Gick med granne + hund)

Anonym sa...

Håller med. Tända ljus på kvällen och uppkickad sambo som gjort upp eld, tänt ljus och gjort kaffe på tidig morgon. Finns inget bättre efter sommaren.

Cloudberry

presens sa...

Nä, det är läskigt när det är nästan kolsvart, och man bara anar skuggorna i buskarna. När man inte ser groparna i vägen och riskerar att trampa i vattenpölar. Och har en spökrädd hund.

Men visst, det kan jag leva med. Men det är så förbånkat svårt att ta sig utanför dörren när det är kolsvart ute.

Men mest är det tråkigt att det blir mörkt så tidigt att man måste gå hem tidigare än man egentligen vill och måste när man är ute och leker.

Daeminimon sa...

Nurå, händer det. Du får en ny läsare. Även jag är lite bättre än 95% av FL-medlemmar, löjligt kräsen vad gäller mat och har hang-ups, i mitt fall mer över hur saker känns än hur de låter. Får jag vara med och leka? :)

Jenny i Malmö sa...

Jag har varit sjuk hela oktober i lunginflammation och tappade sen hörseln på örat då jag fick inflammation i yttre hörselgången. Konstant smärta och inget ordentligt smärtstillande då jag ammar. Denna vecka blev jag äntligen frisk och smärtfri!

När alla klagar på mörka november känner jag bara kärlek, lycka och jag svävar på små rosa moln. Jag säger gräsliga saker som "klaga inte på mörkret, tänd ett ljus istället" och har "myyys" i min FB-uppdatering. Snart är väl den cyniska Jenny tillbaka igen men fram tills dess njuter jag av min fina familj, att jag är frisk och att den pissiga oktober är slut. Det ni! ;)

emmaw sa...

Jag har ett gammalt minne av hur mysigt jag tyckte att det var att se in i folks upplysta hus när det var som mörkast på hösten. Det är något väldigt tryggt med det, och det känner jag fortfarande. Så jag gillar att gå ut i mörker bara därför.

Ellen sa...

emmaw - åh, jag trodde att jag var ensam om det! Jag älskar älskar älskar att gå omkring och se upplysta fönster.