En mamma bland alla andra.

På barngympan:

- Den här veckan slipper du väl nageltrånget i alla fall?
- Nej, det är kvar.
- Fortfarande?
- Ja, jag var ute och dansade i lördags och då blev det värre igen.
- Jaha. Men är det lika illa som sist?
- Nej, men nu har jag ett svullet och ont knä istället.
- Oj då, varför då?
- Jag var full och ramlade omkull.
- Jaha, eh, ojdå...
- Men det är ingen fara, det gjorde ont först när vi kom hem på morgonen sen.
- ...
- Däremot mår jag jätteilla, hoppas jag inte råkat bli på smällen igen.
- ...
- För i såna fall skulle det verkligen bli en unge med FAS efter den här helgen!
- ...
- Hur var din helg?


Näe.

Jag sa aldrig det.
Nåt av det.

Några gränser har man ju.
Det är mitt nya motto.