När man har barn kastas man direkt in i vardagen efter ett litet uppehåll. Det finns inget "ta det lugnt, packa upp, tvätta och vila fötterna" utan det är 120 direkt och matlagning, läggning, handling, lämning och allt det. Jag tycker att det mesta är rätt okej faktiskt. Visst, det är apjobbigt att storhandla när man har en kropp som min som ibland tycker att jag behöver lämna kundvagnen flera gånger för att sätta mig och vila pga väldigt ont i magen. Det är ju rätt mycket kuken. Men ändå.
Topp fem av värdelösa saker i en barnfamiljs vardag är ändå:
- Vardagsmorgnar. Alla är trötta, det finns ALDRIG matchande strumpor och så ska man borsta deras hår och balsamsprayen lyckas alltid ta slut. Dessutom måste jag gå upp ur sängen, bara det är vidrigt.
- Luncher. Middagar är helt okej, luncher är pest. Jag hatar luncher. Luncherna borde avgå, hoppa från en bro eller röka sig till cancer.
- Dessa jäkla smulor överallt? Vi har smulor överallt överallt överallt och jag är så trött på det.
- Detta jäkla grus och smuts överallt? Vi har smuts överallt, överallt... ja, ni fattar?
- Alla papper och scheman och matsäckar och gympakläder man måste komma ihåg. Hatar det.
Annars är jag rätt nöjd med livet sådär i allmänhet. Ni då?
6 kommentarer:
Hör på det här - Vi har BARA en sorts strumpor till oss och barnen. Ja en typ för varje person då. Kom inte och säg att vi är tråkiga för vi har helt enkelt bara hoppat över matchningshelvetet. Och, barnens stickade små vantar - bara en sort där med. Samma till båda dessutom eftersom de funkar bra i storlek.
Sen är barnens kläder köpta så att de ska matcha varandra hyfsat.
Well, det var lite om mig bara.
Jag "roade" mig att räkna hur många par strumpor jag tvättade i förra veckan. 46 par! Vi är fyra stycken i familjen och det används 46 par strumpor! Jag visst väl att det fanns en baksida med att maken har börjat träna... Nåväl, jag lyckades para ihop alla strumporna i matchande par igår kväll. Ibland krävs det inte mycket för att jag ska bli lycklig *asg*
Tycker helt klart att vardagsmornar är det värsta..och luncherna. (fast det slipper man ju på vardagar iofs) Vardagsmornar är bara stress, stress, stress från det att man slår upp ögonen och måste slita sig ur sängen.. Usch!
Jag tycker att vardagsmorgnar är mysiga (inte just nu för jag ligger utslagen med illamående, men annars), det blir liksom en direkt start på dagen.
Man måste gå upp så det gör man utan problem, till skillnad från helgmorgnar där det är lätt att morgonen springer iväg utan att man kommit ut ur sängkammaren.
Framförallt såhär års, det är mörkt och mysigt och man kan tända lite ljus och vakna tillsammans och sätta på någon vakna-musik och peta i sig frukost och det är stillsamt.
Strumpproblemet har vi inte, i och med skoluniform, vars delar läggs på soffan i påklädningsordning varje kväll.
Jag köpte svarta strumpor hyfsat billigt på Maxi. Enkelt och smidigt.
För mig är det viktigt att strumporna känns likadant på, men utseendet struntar jag i. Matchande strumpor är för mesar!
Personligen saknade jag att inte ha det där när jag kom hem. Har varit på resande fot i två veckor och haft massa folk omkring mig och helt plötsligt har jag en tom lägenhet. Och bara mig själv att ta hänsyn till. Skittråkigt! Även om jag kanske har mindre smulor och grus och min balsamspray är ny och jag får borsta håret på mig själv. Och slipper gympakläder. Tur att jag har hittat en karl som har barn, snart kanske jag får mer är jag gapar efter på den där fronten, hehe.
Skicka en kommentar