Jag har blåsor under fötterna, så mycket har jag gått och stått. Jag har blivit hes av allt "åh, titta DÄR då!". Jag har blivit förundrad och fascinerad och förvånad tills jag till sist blev blasé och bara "jaha, ännu en makalös ruin/byggnad/historiskt monument, what's the big deal".
Jag har fått nya rynkor av att kisa mot den stekande solen. Jag har fått illaluktande kläder från all svett det strålande sommarvädret orsakade. Jag har sminkrester kvar från sen festnatt. Jag har smaklökar som fortfarande slår saltomortaler av lycka när de minns Roms godaste pizza. Jag har avskavda klackar på skorna från kullerstensgatorna. Jag har låtit några liter vin passera genom min kropp. Jag har smakat tapenade med tryffelolja och närapå dött av lycka. Jag har småtjafsat, tokskrattat, pratat, ätit och sett och upplevt med min mamma och min syster.
Jag har ätit croissant med nutella till frukost. Jag har sett så många skulpturer och jesusmålningar att det räcker för en livstid. Jag har mött amerikan på amerikan i trånga och upplysta gränder där vespor kryssar fram bland uteserveringar. Jag har stått i kö för att få äta på populära restauranger. Jag har kastat mynt i fontäner och ätit risbollar och köpt souvenirer och stått mållös inför historiens vingslag och konstens klassiker.
Jag har upplevt Rom.
Det borde alla få göra någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar