- Du får inte åka och träna idag faktiskt. Du är jätteförkyld och behöver vila så du inte blir ännu sjukare. Så enkelt är det.
Ja, det är ju skitlätt att vara förälder åt sina barn och peka med hela handen och bestämma för deras eget bästa. Men vem gör det åt mig då? Noa fick inte åka på sin träning idag (han tränar fyra dagar i veckan nu, är det okej för en åttaåring förresten tror ni?) men igår åkte jag och red trots att jag är sjuk. Och vi red utomhus. Och det regnade på oss.
Så det smarta idag hade självklart varit att stanna inne, vila, kurera mig. Istället så kom min mamma hit och med hennes hjälp har vi planterat om flera rosbuskar, vi har planterat ett plommonträd och grävt upp växter hit och dit och gjort i ordning i trädgården. I varierande regn, blåst och tryckande värme. För vila? Det får man ju göra i graven, eller när man är barn.
Nu sitter jag här med taggtråd i halsen och vill bara gråta. Varför är det så lätt att säga till sitt barn att vila för sitt eget bästa men sedan själv trotsa det sunda förnuftet? Ifall någon har lust att komma hit med lite lösgodis (inte smågodis för fan), bra böcker att läsa och en barnvakt tills imorgon då jag är ensam hemma med fyra barn (en kompis till Emmy också, jag har inte ynglat av mig i hemlighet), så skulle jag verkligen uppskatta det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar