Det är inte värt att blunda och hoppas på att det blir bättre längre. Det blir inte bättre. En tjej, femton år, blir våldtagen av sex killar och de frias från våldtäkten eftersom det är så vårt samhälle ser ut. Lagen tillåter det. Folks inställning till sex och tjejers sexualvanor är så jävla fucked up. Folk är dumma i huvudet. Föräldrar är dumma i huvudet. Män, killar, pojkar, är dumma i huvudet.
Och så blir jag så trött på att folk vill göra det till en jävla etnicitetsfråga?? Som att det spelar någon som helst roll vilket ursprung killarna har? Jag orkar inte.
Så här är det: i en idyllisk värld kan en tjej gå naken genom en park efter att haft sex med hundra killar och ÄNDÅ inte bli våldtagen. Och om hon blir det ska det inte läggas någon vikt vid att hon var naken eller nyligen haft sex. Men så är det ju inte. Alls. Och vi är långt, långt, långt därifrån. Så tills dess tänker jag lära mina döttrar att de får slåss. Hårt, snabbt och skoningslöst. Tar en kille dig på rumpan utan att du vill det? Smäll till. Någon som klämmer dig på bröstet? Knytnäve. Hand i skrevet på tunnelbanan? Sparka mellan benen. Spelar ingen roll om det är din klasskompis eller om lärarna blir sura eller att du får höra att man inte får slåss, det får du. Tafsar någon slår du till, sen tar jag konsekvenserna av det.
Och jag är så arg på mig själv för att jag skriver så, för det ska inte behövas. Man ska inte behöva slåss för att freda sig och de tjejer som inte slåss, som "bara" säger nej - de gör ju helt rätt. Ett nej är ett nej och det är stopp där.
"Men killarna då?". Ja, herregud. Killarna då. Det är ju självklart där man jobbar mest. Vi kämpar jättemycket med att stopp och nej ÄR stopp och nej, även om man leker och busar. Respektera det, respektera att någon kanske tyckte att det var kul nyss men inte nu. Man måste lyssna på vad de andra säger, om så bara för att stämma av. Och vi pratar om normer och värderingar och att alla har rätt att klä sig/bete sig hur de vill utan att man ska förutsätta något om vad de vill för det. Osv osv osv.
Vi gör det. Men vad spelar det för roll när andra föräldrar tycker att det är väl inte så viktigt det där? När vuxna människor sitter och kommenterar på nätet att MÄN VÅLDTAS OCKSÅ eller att kvinnor borde anpassa sig efter verkligheten om de nu inte vill bli våldtagna.
Jag kan inte lära mina döttrar hur de ska göra för att de inte ska bli våldtagna, självklart inte. Jag kan inte ens lära dem hur de ska göra för att inte bli tafsade på. Det är liksom inte deras ansvar, alls. Det enda jag kan göra är att säga att ifall DE vill slåss när någon tar sig friheter med deras kroppar, då står jag bakom dem. Alltid.
Och uppfostrar min son till att bli en vettig man i en värld full av idioter.
5 kommentarer:
Amen.
Men om du inte slåss och skriker medan du blir våldtagen, då är du inte heller särskilt utsatt.
Om sex killar låser in dig och du inser att det inte går att slåss. Då kanske du blundar, försöker stänga av, går in i dig själv, ligger blickstilla.
Då har du inte gjort motstånd, vilket innebär att du ville ha sex. Pojkarna förstår inte att du inte ville ligga. Med sex killar och en vinflaska. Inlåst.
Man blir verkligen helt galen över hur det är.
Bra skrivet!
Pratar på samma sätt med min dotter. Jag säger att det är fel att slåss men om någon annan börjar och gör något du är obekväm med får du slåss.
Och vi är galet noga med att om någon unge säger "nej", eller "jag vill inte", eller verkar ledsen så ska leken genast sluta. Det är inget snack om saken.
Ett superbra sätt att träna detta är att kittla barnen, eller att de kittlar varandra. I stort sett alla skriker då "nej, sluta" mellan skrattsalvorna. Vi slutar då alltid omedelbart varpå barnet blir förvånat och vill att vi ska fortsätta. Samma sak i kull och andra jaga-varandra-lekar. Säger någon sluta eller visar att hen inte vill längre så gäller det. Skitbra sätt att träna på innebörden av ordet nej. Både för den som säger det och för den som det riktas till.
När jag gick i skolan pågick många olika jaga- och pusslekar där alla skrek nej men egentligen ville ha pussar. Det ingick i leken att en skulle säga nej. Vissa sa så klart nej för att de absolut inte ville ha en puss men då struntade vederbörande fullständigt i det eftersom nejet inte betydde något. Mysig lek som fostrar lågstadiebarn att bli förövare och offer.
Andra Anna - vilket jättebra förhållningssätt. Vi är nog lite dåliga på det tror jag, men helt klart ska vi börja tänka så nu!
Skicka en kommentar