Senaste nytt i bloggvärlden är att folk vägrar vara förebilder längre. Gott så, jag har alltid vänt mig emot vår vilja att tillskriva kvinnor ett värde som förebilder snarare än ett värde som individer. Man ska kunna vara mänsklig och ändå kunna driva en blogg. Eller man och man, kvinnor. Vi vet ju alla att det bara, enbart och endast gäller kvinnor.
Men, två saker vill jag ändå påpeka i denna glädjeyra där alla ropar halleluja och kastar imaginära korsetter omkring sig och det är dessa:
1) Om du inte vill vara en förebild vore det kanske jättebra om du slutade predika? Om man som Underbara Clara lägger sitt engagemang på visa upp sin livsstil som Det Rätta Valet så får man högre krav på sig att leva upp till en idealbild än om man inte använder sitt liv som en moralisk kompass.
2) Att säga upp sig från förebildsskapet (?) är inte att svära sig fri från kritik. Nej, det är inte okej att döma kvinnor i offentligheten utifrån vilken bild de kanske ger av sig själva till unga tjejer eller andra kvinnor. Alla ska få vara individer och bedömas utifrån det och jag vet att gränsen är hårfin och svårbalanserad men kritik mot dumheter måste fortfarande få finnas. Så även om nu Clara sagt upp sig så är det fortfarande rimligt att hon får stark och högljudd kritik när hon bloggar om dumheter som det episkt knasiga tandkrämsinlägget häromdagen. (Kort recap: fluor är gift, våra barn förgiftas av Bamse) Den kritiken ska hon inte få för att hon som mamma kanske skrämmer upp andra mammor, eller för att hon som kvinna borde ägna sig åt viktigare saker än sitt barns tänder eftersom det är för oviktigt för en karriärskvinna. Den kritiken ska hon få för att hon skrev något bat shit crazy.
Det var väl det jag hade att säga.
5 kommentarer:
JA! Exakt så.
Kritik och diskussion och olika åsikter och yada yada är ju bara bra och kul. (Fast OBS! att jag tycker den bör framföras på ett civiliserat och sakligt sätt, inte på "du är en sån jävla idiot!!!"-sättet.) Det inbillar jag mig att Underbara Clara och Nina Åkestam med flera tycker också. Det är väl just förebildsgrejen de (jag) vänder sig (mig) emot? Befogat, tycker jag.
Och sen, om punkt 1, svårt ändå ju. Det är klart som fan att just Clara tycker att hennes livsstil är Det Rätta Valet (får man hoppas). Vad annars ska hon måla upp det som? Jag upplever henne faktiskt sällan som dömande. (Hon skriver ju extremt sällan om andras livsval? Hon pratar bara om vad hon tycker och gör och tänker? Eller? Jag läser henne slarvigt och sporadiskt.) Jag håller VERKLIGEN!!! inte med om allt hon skriver, och lever inte som hon, men i mina ögon framstår hon faktiskt inte som någon som predikar och dömer och anser att bara sitt egna levnadssätt är det rätta.
Skönt för mig! Känner jag nu.
Läser ofta, men har aldrig kommenterat tidigare. Nu vill jag i alla fall dela med mig av åsikten att DU ÄR SÅ HIMLA VETTIG!
Kan en ens välja att vara förebild? Läsarna kommer eller kommer antingen att se upp till och vilja efterlikna exempelvis en bloggare, eller så kommer de inte det. Jag tror inte att det är något som bloggaren kan välja själv, oavsett "predikande" stil eller ej.
Jag tycker Clara och gänget är något på spåren när de slutar ta ansvar för alla känslor som läsare kan tänkas få av att läsa bloggen, det är bra! Men jag misstänker precis som du att en stor grupp kommer blanda ihop förebildsskapet med "rätten" att exempelvis förespråka ovetenskapligt trams och det kommer bli så himla tråkigt och dåligt, som det blir när fakta blir en fråga om åsikter.
Vet inte vad jag ville säga egentlien, mer än att jag håller med dig.
Du är min förebild Ellen :-)
Tack för klok input. Jag tycker förvisso att Clara predikar en hel del, men jag har ju ohyggligt svårt för henne och hennes blogg också och kan säkert påverkas av det.
Kerstin - det hoppas jag verkligen inte, vilken hemsk förebild det skulle vara! :)
Skicka en kommentar