fredag 11 december 2009

Eller? Tycker jag verkligen såhär?

Gud vad skönt det vore att vara en sån som var säker. Säker på sig själv, på vad man vill. På vem man är. Eller ännu hellre, gud vad skönt det vore att vara en sån som inte är så splittrad. Som kunde bestämma sig för en heminredningsstil. En sak att blogga om. En klädstil. En önskan med livet i stort.

Jag är snart 26 år och jag har inte haft samma hårfärg ett helt år sen jag var 11 år. Mitt hem kommer aldrig bli sådär inredningstidningsfint, eftersom jag har sjutusen olika stilar - som tyvärr inte alls fungerar bra ihop. Min blogg är en krimskramsblandning av allt möjligt, och vi vet ju allihop att det inte är så man får läsare. Nischa, ffs!

Det går igenom allt det här. Från jobb (vad vill jag egentligen?) till fritidsintressen (vad vill jag egentligen) till hur många barn vi vill ha (vad vill vi egentligen?) till tja... name it.

En enda livstid räcker inte för att få ihop alla spretande delar av mig själv. Så jag är ledsen, den här bloggen kommer fortsätta vara sjukt spretig, virrig och inte alls genomtänkt.

Precis som jag.

4 kommentarer:

aequinoxia sa...

Intressant. Jag uppfattar dig som väldigt säker. Kanske inte alltid bensäker på vad du vill, men väldigt, väldigt säker på vem du är.

Ellen sa...

Oj! Vad spännande! Jag känner som sagt oftast att jag är alldeles för splittrad om vem jag är/vill vara/borde vara.

Veronica sa...

Jag gillar dig! Och din blogg! Kan definitivt känna igen mig i det du skriver. Kram

Leos Pappa sa...

intressant, jag har aldrig uppfattat dig som spretig. iaf inte med åsikter. vilket iofs inte behöver vara något negativt, man kan väl alltid ta till sig bra argument och ändra uppfattning. Men det är väl som med allting annat, så länge man inte erkänner att man är tex nervös så är det ingen som märker något :)