Saker som sagts av mina familjemedlemmar, om mig, de senaste två dagarna:
- Men älskling! Du börjar bli gammal! Det är okej att ha mage då.
- Mamma! Du har en till bebis i magen. Det måste du ha när den är så stor.
- Ja... vad behöver vi mamma till egentligen? Att städa kanske? Det är väl det enda.
Som svar på "jag skulle vilja åka på en lång resa, bara du och jag och Majken":
- Ja, fast jag vill inte ha med dig. Jag vill bara åka med Majken.
Alltså. Ibland kan jag ta det med en klackspark och skämta tillbaka. Men när jag redan är nere på "jag är så värdelös och misslyckad och kan inte klara av någonting"-nivå är det inte lika kul.
Tur att Majken bara kan säga mamma än så länge. Det går inte att förolämpa så mycket då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar