Noa fyller fem år idag.
Jag har tagit ledigt från jobbet, vi har grattat honom med tårta och presenter på morgonen, vi har varit på lekland, han fick välja lunch själv, vi har hyrt film (Hajar som hajar) och ikväll ska restaurangen (dvs maken) laga födelsedagsbarnets favoriträtt: bläckfiskringar.
Vi firar honom med andra ord rätt rejält. Därför är det extremt töntigt och larvigt att jag på allvar sitter här och har dåligt samvete över att jag nu när vi ska se på film och äta hemgjord hallonglass, tänker sitta och läsa en bok bredvid barnen istället för att engagera mig helt och hållet i filmen.
Någonstans känns det som att det finns en gräns för hur mycket dåligt samvete man som förälder kan ha. Jag tror att den går ungefär här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar