söndag 5 december 2010

Antikvit, vaniljvit, vintervit eller gul?

Jag har färgat håret. Eller, jag har blonderat utväxten. Det är ett långt projekt som började i onsdags och som ännu inte är avslutat, och just nu befinner jag mig i silverschampofasen.

Men så blir jag så tveksam såhär i vintertider. När håret nästan är vitare än snön känns det lite märkligt. Ihop med mina röda graviditetsfinnar och mörka ringar under ögonen känns det mindre fräscht och mer... träsh.

Samtidigt så kan det ju vara en initial chock bara. "Shit vad ljust mitt hår är, vad har hänt med halvmetern utväxt och har mitt ansikte en såhär rödflammig färg, bara att det inte synts förrän nu?"

Alternativet är väl att lägga i någon slags pärlemortoning/färg, men risken då blir ju att det blir helt grått. Och vill jag ha grått hår kan jag ju bara förlita mig på silverschampo.


Oh yes! Det är en "jag tar bilder på mig själv i badrumsspegeln"-bild, men hey - annars hade ni ju inte fått se anledningen till att det kanske till och med kommer komma bilder på bloggen. Vår nya bebis. Nikon, heter den.

Skit i de gula partierna nu. Frågan är alltså: behålla eller göra mildare, inte så vitt? 


3 kommentarer:

Elin sa...

Jag tycker att det ser jättefint ut som det är

terry sa...

Det kommer ju bli bättre till julafton, eller hur? Så var det iallafall på den tiden jag hystoblekte håret. Hårbotten ser helt rosa ut och vitheten i håret gör ens egna skära ansikte...tje mer skärt. Men efter typ två veckor när håret vuxit någon millimeter och jag hade tvättat det några gånger blev det bra...så behåll!
Btw måste jag säga- och ta det inte fel nu, du är jättesnygg- men shir vad du ser gravid ut. Jag trodde inte på folk när de sa att man ser på min mun att jag är gravid. Nu fattar jag vad de menade. Du har en gravidmun.

Ellen sa...

Ja, jag behåller nog. Du har rätt terry, det ser ju alltid mongo ut i början.

Och vad fint av dig att skylla på min mun. Annars kan man ju tänka sig att det är det svullna och plufsiga ansiktet som avslöjar? ;-)