Nu är jag förvirrad. Göran Hägglund har uttalat sig igen. Och jag får inte riktigt någon kläm på vad jag ska tillhöra. Jag är ju feminist. Det är ett big no no enligt Hägglund (för att inte nämna den mer lokale partikamraten Bondeson). Dessutom är jag vänster. Huvaligen.
Men sen blir jag jätteförvirrad, ty jag har ju ett köksbord. Och det har ju bara verklighetens folk? Som jag då inte tillhör eftersom jag tror på strukturer? Vidare så tittar jag hellre på Top Model än på Kobra. Var hamnar jag då?
Det är förvirrande, to say the least. Hade jag varit en provokatör hade jag tydligen varit otroligt provocerad just nu. Vilken tur att jag bara är en vanlig småbarnsmorsa, då kanske jag kan få nöja mig med att vara förvirrad? För vanlig får jag väl ändå vara? Även om jag inte är verklig?
Det här en nog en diskussion för köksbordet ikväll. Efter att vi har hämtat våra ungar (som är ytterst verkliga, det kan jag lova) på en förskola som faktiskt har börjat bry sig om genus. Och de verkar inte så förtryckta för det. Men vad vet de? Personalen kanske inte ens kan stava till förtryckt? Huvudsaken är ju att de kan steka falukorv och titta på dokusåpor. Så att de känner sig verkliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar