Veckans tv-tid ihopsamlad på en eftermiddag.

Nej men hur bra dag kan man ha då, om man vaknar med huvudvärk och det toksnöar ute i mitten av april? Är det något jag är bra på så är det att få saker att låta idylliska (se föregående inlägg) när verkligheten är rätt så mycket less idyllisk (se detta inlägg).

Vet ni att det finns saker man inte får göra som förälder? 

Man får till exempel inte vinna varenda spelomgång bara för att man är så trött på att spela sällskapsspel att man tänker att om barnet bara förlorar gång på gång så kanske han vill sluta spela. Det hjälper inte ens att jag har konstruerat en egen segerdans och konstant psykar honom under spelets gång. Å andra sidan så är de enda psykningar jag kan typ "Your mama is so fat..."-grejer, vilket ju i princip enbart drabbar mig själv.

Inte heller får man äta upp alla chokladbollar som man bakar själv. Det är nämligen så att barnen förstår att chokladbollarna ska ätas. Däremot kan man ta fram bara kanske två stycken var, och sen bara råka spara de andra till ikväll när barnen sover. Sen kan man säga "lalala bingo, jag fattar verkligen inte vad du pratar om" när tvååringen frågar var resten av chokladbollarna tog vägen. Och hon fattar ju att jag ljuger, hon gör ju det. Tidigare låg hon på sängen och skrek att jag var en jättejättedum skitskitskitmamma för att jag inte ville gå ut med henne, jag känner att jag inte precis ökar på min popularitet, men gud sockret. Jag värderar sockret över din kärlek Emmy, förlåt så mycket. När hon växer upp till tonåring och börjar söka bekräftelse hos diverse män för att åtminstone få en gnutta kärlek, då kommer dessa kokosbollar jaga mig på nätterna. Gud sån ångest jag kommer ha. Fast alltså, de är ju sjukt goda. Lätt värt det.

Det är också så att man inte får sätta på sina egna tv-serier istället för Spöket Laban och Pippi eller vad nu barnen vill se. Tro mig, jag försökte. Men alltså: "jo du förstår, det där är inte riktiga Locke, det är rökmonstret. Du vet, det som först tänkte döda Mr. Echo men sen inte gjorde det och sen gjorde det till sist. Mr. Echo? Jo men det var ju han vars bror var knarksmugglare och det var det knarket som Charlie hittade efter några dagar på ön, men sen blev han ju kär i Claire och ville inte knarka. Claire, jo hon har ju blivit tokig av saknad efter Aaron. Aaron? Kate hade ju honom och ok vi sätter väl på Spöket Laban då om du inte ens kan hänga med i det mest grundläggande som har hänt i Lost!"

Till sist får man inte säga att något är äckligt. "Det passar inte min smak" heter det. Så när barnen frågade varför de åt korv till lunch medan jag åt nudlar så fick jag inte svara att det är skitäckligt för det är grisens slaggprodukter som man har gojsat ihop i en enda röra. Istället fick jag diplomatiskt säga att det passar inte min smak, för det är grisens slaggprodukter som inälvor, senor, fett och kött som man har gojsat ihop i en enda röra. Alltid något positivt med idag - barnen vill inte äta korv längre!

Det snöar stora stora flingor utanför fönstret. Maken åker när som helst iväg för att lämna mig ensam med två otroligt gnälliga barn samt huvudvärken of all huvudvärks och det står ensamläggning på schemat. The fun just keeps on leaving.

Men alltså, man kan ju välja att bara läsa föregående inlägg, där idyllen sprider sig ut i cyberrymden. Vi kan ju låtsas i alla fall!