... så hade ni fått läsa det här där istället. Det är liksom för korta funderingar för att fundera som fristående blogginlägg. Men för svåra för att få till dem bra som statusuppdateringar på Facebook. Och då återstår ju bara bloggen, för herregud jag måste ju få berätta vad jag tänker på exakt hela tiden. Hur skulle det annars se ut?
Åh, nu får jag inte till någon snygg övergång, för jag har använt "i alla fall", "anyhow" och "Here we go" så mycket på sistone. Men här är de. De menlösa "vi kan inte bli egna blogginlägg så vi klumpas ihop i ett enda"-sakerna.
1. Varför urskuldar jag mig själv (högt) när jag har pratat högt för mig själv? Hur muppigt är inte det? Idag när jag satte mig i bilen sa jag "det var ju faktiskt jättebra" när jag tänkte på att jag äntligen hade kommit ihåg koden till mitt statoilkort. Det kort som jag använder flera gånger i veckan, men i förra veckan inte kom ihåg koden till. I alla fall så kom jag på att jag pratade högt för mig själv och sa liksom ursäktande "åh, vad bra att du pratar högt med dig själv Ellen". Why? Vem skulle höra det? Varför kände jag ett behov att högt påpeka att jag pratar högt med mig själv? Jag märkte det ju uppenbarligen? Stört!
2. Är det bara jag, eller har min man lite väl märkliga prioriteringar? Vi har ingen lampa i vårt sovrum, varesig taklampa eller sänglampa. Vi har inte heller gardiner där. Eller krokar i vår garderob i hallen. Eller draperi för garderoben. Men just nu är han väldigt upptagen och sysslar med att... sätta upp en lampa i gästrummet. Som ligger ute i tillbyggnaden. Gästrummet som inte ens har en säng än så länge. Men lampa har det!
3. Ni vet den där tv-serien "halv åtta hos mig"? Jag vet inte, men är det inte så att man kan sabba för de andra rätt mycket? Om jag är hemma hos Lisa och hon gjorde en ännu bättre middag än vad jag gjorde, då är det ju bara att låtsas att jag tyckte att den var värdelös och ge henne en tvåa i poäng? Eftersom vinnaren baseras på de övriga tre deltagarnas poäng, drar det ju ner snittbetyget på Lisas middag ordentligt om jag ger en tvåa. Och då kanske jag får högre poäng än Lisa och vinner. Eller är det bara jag som är så jävlig att jag tänker på sånt?
Åh, nu har jag inte något bra slut på det här inlägget heller.
Hejdå?
4 kommentarer:
jag ville ha en lampa där okej!
varför vill du sabba min middag ellen, varför?! så himla taskigt. är det ditt sätt att säga att jag lagar äcklig mat?
När jag gör fel brukar jag också prata högt för mig själv. Vet inte om det är ett sätt att förklara VARFÖR jag gjorde fel?
Hade jag istället hållt käft, hade ingen märkt att jag gjorde fel...!
Me det ar klart att han ska satta upp en lampa i gastrummet, det ar ju dar jag kommer att sova nar jag ar och halsar pa er. Mycket viktigt tycker jag!
Skicka en kommentar