(Ungen har ännu inte ogillat något hon smakat. Bara "Åh, citron! Surt! Men... helt okej!")
Jag älskar släktsammankomster, främst för att det finns så många som vill hålla i, gosa med, leka med, underhålla barnen. I alla fall när vi träffar min närmaste familj. Majken satt i sin "morbrors" famn nästan hela tiden och de större lekte i sin tur med min morbror.
Vad säger ni förresten om ingifta släktingar? I det här fallet är ju min systers sambo inte ens ingift. I vår familj har vi bara kallat de faktiska släktingarna för morbror och faster osv (dock bara om dem, till dem säger vi deras namn), men jag vet att det är vanligt att man anses gifta sig till en mosterstitel eller liknande.
Hur resonerar ni?
8 kommentarer:
Fina bilder!
Jag resonerar som du. Mammas syster är min moster. Hennes man är "min mosters man".
Pappas syskon är mina fastrar och farbröder, som sedan har makar (som jag inte kallar för faster eller farbror).
Och när jag tilltalar dem (oavsett direkt släktskap eller ingifte), använder jag endast deras förnamn.
Ingifta (och motsvarande) är mostrar och morbröder, fastrar och farbröder de också. "Min morbrors fru" – det låter så oerhört avlägset när det handlar om någon som man har känt i hela sitt liv och som varit precis lika närvarande (ibland mer) än den biologiska släktningen som hen är gift med.
Ibland brukar jag säga "giftasmoster" i förklarande syfte till folk som inte känner vår familj. Annars brukar folk undra varför min mamma och min moster har samma förnamn …
Min mammas mostrar och fastrar, oavsett biologiskt släktband, sa vi alltid "moster + namn" och "faster + namn" till, och när jag tänker efter sa jag nog så till min pappas bror och hans fru, när jag var liten. Men det har jag slutat med för länge sedan: det är förnamnen som gäller.
När jag var liten sa jag "moster" om mina morbröders fruar och "farbror" om mina fastrars män. Min ena morbror har skilt sig och gift om sig, och hans nya fru är "morbrors fru".
Vad gäller barnet så är det en ickefråga för tillfället eftersom det inte finns några sådana människor i deras liv, men om våra bröder kommer loss så kommer väl deras respektive att bli "moster" typ när de flyttar ihop.
jag tänker som malinka, som exempel så kallas ju min pappas fru för mormor och min svärfar för farfar trots att de inte är det biologiskt.
men nu kommer det inte bli nåt problem för våra barn eftersom de inte kommer ha varken det ena eller det andra ;)
Vi har alltid sagt morbror och moster/farbror och faster om vi pratar om dem, men om jag sagt ngt speciellt om den personen som inte är riktig släkting sâ la jag alltid till "ingifta". Nu efter att ha bott i Frankrike ett gäng âr sâ gör jag dock se de, struntat blankt i om de är ingift eller ej, för de tillhör ju familjen oavsett blodsband eller ej.
Vi säger faster och farbror/moster och morbror oavsett blodsband och har alltid gjort. Himla omständigt att krångla till det. Och om nån är så intresserad av vem som är den egentligen släktingen kan jag ju tala om det den gången, oftast är det inte nån som frågar ens ;-)
Nu är i och för sig alla gifta, men vi särger morbror och moster om släktingarna.
Jättefina foton.
Det är med andra ord snarast vår familj som är lite konstig då. Bra att veta. ;-)
Skicka en kommentar